torsdag, november 16, 2006

Nya regeringen.

Inte alldeles oväntat och helt i enlighet med matematisk precision, får (m) 11 ministerposter, (c) får 4, lika för (fp) samt 3 för dem något mindre (kd). Det speglar valresultatet på ett adekvat sätt. Någon kan tycka att det bidde storslam för (m); jo, jo, men varför inte glädjas över det? Det förtar ju inte intrycket att det är en kompetent regering. Regeringen består av 22 personer, varav 10 kvinnor. Äntligen har vi frångått den totala hysterin om att kvotera in folk. Äntligen har fått jobbet för att dem är smarta inte för att dem har rätt kön. Vad jag tänker på är inte minst när sossarna valde Laila Freivalds. Alliansen väljer Carl Bildt. Det är game, set och balle de match Alliansen. Det är rätt och det är stort. Jag tycker också att det är rätt att det är hjärtefrågor som styrt vilka partier som fått vilka departement. Det har blivit enfärgade departement, vilket exempelvis innebär att (fp) har hand om skol- och utbildningsfrågor. Sammalunda för (c) och jordbruk osv. Rätt parti på rätt plats.

I huvuddrag är det glada besked, mest glad blev jag över dessa:
C. Bildt, utrikesminister
B. Ask, justitieminister
L. Leijonborg, utbildningsminister
J. Björklund, skolminister
E. Erlandsson, jordbruksminister
M. Olofsson, näringsminister
C. Malmström, EU-minister
G. Hägglund, socialminister
N. Sabumi, integrationsminister

Bildt blir alltså chef över Arvsfurstens palats. Han säger att han kommer att föra en så förankrad utrikespolitik som möjligt. Det ska bli en tydligare markering av den europeiska identiteten, tydligare markering av vad Europa kan göra för fred, försoning och frihet i världen. Bildt är kritisk mot den bojkotten av Hamasledda regeringen. Är han lika kritisk mot bojkotten av Sverigedemokraterna (SD) här hemma? Min syn på SD är att dem måtte bjudas in. Man löser liksom inte utanförskap…med ännu mera utanförskap. Samma logik mot Hamas gäller här hemma med SD.

Bildt blir Reinfeldts närmaste man i utrikesfrågor. De båda måste dra åt samma håll! Ansvaret för utrikespolitiken har flyttats mer och mer från UD till statsrådsberedningen. Mest synd tycker jag om S O Littorin. Han kommer att få det jobbigt; månad efter månad kommer han att bli ställd till svars för hur det går med jobben. Kommer de snart? När kommer de? Hur mycket kommer?

Mitt helhetsintryck av regeringen är gott. Riket kommer att erhålla gott rykte, nationellt som internationellt. Bäst är att kön inte haft företräde i kön.