Sverige dyrast i klassen.

Jonas Dahlgren har uppmärksammat att Sverige är dyrast i besiktningsavseende på slakterier, jmf. med EU. Vissa svenska slakterier betalar tre till fyra gånger minimiavgiften, vilket upprör centerman Jonas Dahlgren.

År 1995 gick Sverige med som fullvärdig medlem i EU. Hela grejen med EU är fri rörlighet av varor och tjänster och att jämna ut regionala likheter. Ett land ska. ex. inte ha ett helt skiftande pris jämfört med ett annat EU-land.

2006 trädde EU:s nya hygienlagstiftning i kraft. Den består av en livsmedelslag förordning nr. 178/2002 samt fyra följdförordningar nämligen nr. 854/2004 och nr. 882/2004 som reglerar de officiella myndigheternas arbete samt förordningarna nr. 852/2004 och nr. 853/2004, vilka beskriver de krav, som samhället ställer på livsmedelsföretagarna.

Kostnaderna för köttkontrollen varierar mycket i EU. Detta medför att det blir olika konkurrensvillkor för slakterier inom Europa. Sverige har de högsta köttbesiktningsavgifterna i EU! Detta kan få stor betydelse för arbetstillfällen i Sverige då stora livsmedelsföretag såsom Swedish Meats, Team Ugglarp och Atria är utlandsägda. Cirka 70 % av svin- och fårslakten samt 60 % av nötslakten sker på utlandsägda slakterier. Minimiavgifter för köttbesiktning och olika offentliga kontroller finns beskrivna i förordning nr. 882/2004. Det finns däremot inget tak för hur mycket en officiell myndighet får ta ut i avgift. I en beaktandesats till förordning nr. 882/2004 står det att myndigheten får ta ut en avgift som täcker myndighetens kostnader för kontrollen. Vissa svenska slakterier betalar tre till fyra gånger minimiavgiften. Frågan måste då ställas: är Livsmedelsverket den minst effektiva myndigheten i Europa eller arbetar dom på ett felaktigt sätt? Detta vill jag hemskt gärna veta.

En stor omstrukturering har skett inom det svenska jordbruket under de senaste åren med nedläggning av många gårdar. Detta har inneburit att endast de mest effektivaste gårdarna är kvar. Slaktdjuren har blivit friskare och besiktningsfynden färre och riskerna för konsument mindre. Ändå höjer Livsmedelsverket besiktningsavgifterna nästan varje år. Vad ska man säga?

Köttkontroll består av två vitt skilda verksamheter nämligen köttbesiktning och kontroll av livsmedelsföretagare. Köttbesiktning består av besiktning av slaktdjur före och efter slakt. Kontroll av epizootiska sjukdomar samt djurskydd hör också hit. Levandedjursbesiktning kan ej ske utan att veterinären också ställer frågorna: är djuren smittade? Har djuren lidit under sin levnad? Hur hanteras djuren?

Nuvarande EU-livsmedelslagstiftning är bitvis vag och det utesluter ej flera alternativa handlingssätt. I definitionerna till förordning nr. 854/2004 står det att de officiella veterinärerna och assistenterna skall utses av den behöriga myndigheten. Det står ej att de skall vara anställda av myndigheten. Där har vi en del pengar som tickar, som jag ser det. För att livsmedelsbranschen skall få betala köttbesiktningsavgifter jämförbara med dem i EU fodras det att Livsmedelsverket ser över sitt arbetssätt och förändrar det till dagens verklighet. Livsmedelsverket måste också våga utnyttja de möjligheter till förändringar som den nya lagstiftningen ger. Jag vill ställa en fråga hur jordbruksministern tycker om sakers tillstånd. Är det bra eller dåligt att Sverige har dyrare besiktningsvillkor jmf. med övriga EU?

Jonas Dahlgren (C)
Fd. slaktare på fd. Swedish meats.