Glesbygd bortglömd?

Införd i Knivstabygden 2013-03-13. Hur är det med vägskyltningen inom vårt län? Jag var till Tierp helgen v. 9 och det var bara 1 enda vägskylt som jag såg på vägen dit. Det stod inte någonstans tex. Tierp 20, Tierp 5 osv. Just när jag trott att jag bommat Tierp, kom en Tierpsskylt upp. Skyltningen var synnerligen mager. Däremot på vägen söderöver tillbaka mot Uppsala, var det noggrant med Uppsala 56, Uppsala 30, Uppsala 20 osv. Det gick inte att bomma hur man låg till där minsann. Är detta någon stadsmannapolitik, där man månar om de större städerna och när det kommer till mer tendens till glesbygd ger man inte lika god information? Jag tycker själv att det syns även på fler andra håll den tendensen, tex. på vägen på E4 mot Knivsta i resp. riktning sydost/nordväst. Jag anser att geografi är lika viktig för alla överallt hela tiden. Var god svara Trafikverket.

Jonas Dahlgren

Samordna svensk kollektivtrafik.

Införd i Knivstanytt 2013-03-06. Jag ser i tidningen om att Centern i Knivsta annonserar. Jag har dessutom varit in på deras hemsida http://www.centerpartiet.se/Knivsta Den verkar genuint gjord! Jag läser där om en motion som den energiske Bosse Östberg har lagt till Centerns distriktsstämma iår. Den handlar om att samordna svensk kollektivtrafik.

Idag kan jag sätta 2 svenska frimärken på ett brev och det når mottagare i Nya Zeeland. Fast jag kan inte åka med Upplands- och Stockholms lokaltrafik från Uppsala till Sollentuna utan att ha två olika pendlarkort eller betala två olika avgifter. Så är det på de flesta ställen i Sverige när man passerar med kollektivtrafik över de administrativa och geografiska gränserna. Detta utgör ett hinder för utvecklingen av kollektivtrafiken där fler människor reser utan krångel i sin vardag. Det är helt vettlöst att man idag betalar olika avgift sträckan Stockholm - Uppsala jmf. med Uppsala - Stockholm. Detta trots att det är samma spår, samma el, samma vagnar, samma städer och i regel också samma lokförare. Samordna alltså enhetligt taxesystem för svensk kollektivtrafik.

Jonas Dahlgren

Knivstanytt åsidosätts.

Införd i UNT 13-01-18. I Knivsta har vi tre lokala medier att tala om: UNT, Knivstabygden och Knivstanytt. När Knivsta kommun gör sina annonseringar har jag märkt att den enda tidning man inte annonserar i är Knivstanytt. Härmed åsidosätts Knivstanytt som aktör. Har kommunen intentionen att frysa ut denna aktör?

Jonas Dahlgren
Knivsta

Jonas Dahlgren 39 år!

Då fyller man 39 år idag. Åren går, men Jonas Dahlgren består.

Jonas Dahlgren

Gott nytt år!

Jag önskar er alla ett riktigt gott nytt år.

Mvh. Jonas Dahlgren

Kungavän.

Rondeller i Knivsta.

Införd i Uppsalatidningen 12-12-07. Förr i världen rådde högerregeln i närapå varenda korsning i Nya Alsike. Nu har det skett en kraftig förändring. Nu är här nästan rondeller överallt, där förr det var högerregel. Dels tror jag detta är en utveckling av den talande gatan, dels och framförallt tror jag att det är ett bekvämt sätt för tekniska kontoret att vaccinera sig bort från ev. krockar som kan uppstå. Detta är olyckligt, för då urholkar vi kvintessensen av vår uppfostran i körskola.

När jag tog körkortet gällde det att hålla koll på högerregeln, ens eget företräde i rondeller och att alltid stanna för stopp-skyltar. Med dessa rondeller tycker jag att man decimerar trafikanternas kunskaper om framförallt högerregeln.

Jag upplevde att man hade noll problem med högerregeln här i Nya Alsike, bara man kan dess funktion. Att göra rondeller känns på sätt och vis som att man må svettas andras svett för att dessa inte klarar högerregeln. Vad än värre är, är att folk stannar mitt i rondeller och allra värst är att tekniska satt upp lämna-företrädet-skylt innan rondellerna. Några frågor dyker upp:

1. Varför stannar folk i rondellerna om de, som jag menar, borde veta att de alltid har företräde?
2. Urholkar inte tekniska folks trafikvett genom att skriva oss på näsan dels genom att fimpa högerregeln, dels sätta upp rondeller på ställen där det annars inte varit något mankemang?
3. Har det gått mode i att göra hela Knivsta till att bli a lá rondellkultur?

Jonas Dahlgren

Engagemang in i minsta detalj.

Utlys en arkitekttävling på Sågen.

Införd i UNT 12-12-01. Nya kommunhuset tycker jag blev behagligt och jag hoppas den framtida utformningen följer samma stringens. Det kommit på förslag att det ska bli ett 6-våningshus på Sågenområdet. Jag är livrädd för att Knivsta ska bli som stela Sollentuna centrum: betongmässigt, grått, jättehögt och opersonligt. Jag vill att Knivsta ska förbli ett litet pittoreskt stationssamhälle, ej en betongstad som saknar känsla. Kolla in Sigtuna, den stadskärnan är ju hur charmig som helst.

Allra helst skulle jag vilja att kommunen utlyser en arkitekttävling på de kvarvarande tomterna på Sågenområdet för att de privata exploatörerna ska bygga med Knivsta-touch på dessa kvarter. Detta är viktigt. Utveckla med förnuft.

Jonas Dahlgren (C)
Engagemang in i minsta detalj.

Byggklar tomt i det fashionabla Nya Alsike, Knivsta kommun!

 

Tomt på 857 kvadratmeter, Villebrådsgatan säljes. Bara 100 m från skola,

affär samt pizzeria. V/A ingår. Schaktat, torrt, plant och klart. Telias fiberoptik för IT finns draget till tomten. Tomten kommer att höjas i pris till våren/sommaren -13. Först till kvarn!

Hör av er till 0707-38 50 59.

Är det sås-Pelle som ansvarar för IT´n?

Införd i UNT 12-08-31.

Jag är som medborgare till denna borgerligt styrda kommun, väldigt glad i att det görs så fashionabla framsteg. Vi har ett helt nytt kommunhus att glädjas åt; mer är på gång i centrum kan jag lova. Jag upplever att när jag skriver blir det action, det blir mer fokus på vart skon klämmer. Nu klämmer skon på IT-avd. här i kommunen. Det gäller datautskrift på vårt fina nya bibliotek. Hur är det ställt med datautskriften? Om man får in ett prob. kl. 08.00, löser man det kl. 08.01. Så ser det ut i vart fall i Jonas Dahlgrens värld. Effekt direkt helt enkelt. Biblioteket invigdes 120813. När detta skrivs har IT-avd. haft 15 dagar på sig att lösa en struntsak. Hjälp! 15 dagar är eoner av tid. Det är absolut inget tempo a´ la Jonas Dahlgren. Vi som sitter på biblioteket vill kunna göra utskrifter från datorn. Inte om 100 år, utan nu. Frågor till IT-avd.:

1. Är det sås-Pelle som ansvarar för datan på kommunens IT-avd.?
2. När blir detta gjort?
3. Vad sitter det i?

Jonas Dahlgren
Engagemang in i minsta detalj.

Rimelig hus i Sverige.

2-planshus, Robertsfors, Sverige.
Pris: 385 000 SEK akseptert pris.
Antall rom: 4
Boareal: 118 kvm
Tomteareal: 1 628 kvm
Adresse: Sikeå 43

Nyrenovert (2011) 2-planshus med nyinstallert elektrisitet, 3 lags vinduer, nyrenovert kjøkken, vakre tregulv og delvis nye laminatgulv, alt er ny-tapetsert. Helt nytt badeværelse i overetasjen. Ny veranda ved inngangen. På tomten er det en frittliggende garasje og bod. Fast bredbånd/internett installert. Nære til golfbane, sykkelvei, bussholdeplass og naturområder.

Ansvarlig megler: Ulf Stenberg
Telefon: +4690-134988
Mobil tel: +4670-5174988
E-post: ulf.stenberg@fastighetsbyran.se
Meglerbyråets Besøksadresse: Renmarkstorget 12
Postadresse: Renmarkstorget 12, 903 26 Umeå
Telefon:+46 90 13 49 80
Fax:+46 90 13 99 19
Hjemmeside: www.fastighetsbyran.se
Webnr: 2310-16191

Interiør
Boareal: 118 m² (Skattetakst)
Antall rom: 4, hvorav 3 er soverom
Beskrivning og øvrig informasjon:
Nyrenovert (2011) 2-planshus med ny elektrisitet, 3 lags vinduer, nyrenovert kjøkken, vakre tregulv og delvis nye laminatgulv, alt er ny-tapetsert. Helt nytt badeværelse i overetasjen. Ny veranda ved inngangen. På tomten er det en frittliggende garasje og bod. Underetasje med stor hall, stort kjøkken med god plass for matlaging og spiseplass (kjøleskap og fryser installeres av selgeren). Et mindre rom innenfor kjøkkenet er passende som kontor eller lekerom samt en romslig stue. Gjennom kjøkkenet kommer man også til en WC. 2. etasje med 2 store helrenoverte soverom, garderobe og et helt nytt baderom med nye overflater og ny VVS. Elektrisitet er dratt om i hele huset med ny sentral for det elektriske. Fast bredbånd/internett installert. Selgeren skal male om hele huset utvendig så snart været tillater dette. Eieren har en fordelaktig 5-års el-avtale med Skellefteå kraft (92,5 øre) som kjøperen kan overta om dette ønskes. Det finns også mulighet for å anskaffe skogsmark i et utkjøp som eventuelt også kan medføre jaktrett.

Kjøkken: Komfyr 2005, ventilator 2005, kjøleskap 2003, fryser 2003, oppvaskmaskin 2005 og fliser på veggene.
Bad/vaskerom: Baderom/WC 1: WC og servant. Baderom/WC 2: Dusj, WC servant/servantskap. Det nye baderommet i overetasjen er forberedt med elektrisitet, VVS og avløp for vaskemaskin.
Bygning:
Byggeår: 1930
Renovert: 2011
Tak: Takpanner
Bjelker: Tre
Fasade: Malt trefasade
Utvendig blikkenslageri: Lakkert blikk
Grunn: Torpargrund
Vinduer: Nye 3-lags vinduer
Stamme: Tre
Oppvarming: Direktevirkende elektrisk oppvarming.
Energideklarasjon: Energideklarasjon er utstedt år 2009 med et forbruk på 137 kWh/kvm (Atemp) og år. I energideklarasjonen rapporteres blant annet husets energiforbruk og forslag på hvordan du kan senke energiutgiftene dine. Energideklarasjonen kan også bidra til et bedre miljø innvendig, og reduserte utslipp av veksthusgasser. Kontakt megleren for mer informasjon.
Ventilasjon: Naturlig ventilasjon med selvdrag.
Driftskostnader:
Elektrisitet: 6 000 SEK
Renhold: 1 500 SEK
Oppvarming: 11 000 SEK
Forsikring: 1 500 SEK
Vann og Avløps-forbruk: 4 000 SEK
Totalt: 24 000 SEK
Vil du få en personlig utgifts kalkyle utarbeidet – ta kontakt med ansvarlig megler.

Boligen
Matrikkeldata: Robertsfors, Sikeå 3:22
Adresse: Sikeå 43, 915 93 Robertsfors
Tomt: 1628 m², frikjøpt
Takstverdi: 188 000 kr (år 2010) bygningsdelen 130 000 SEK
Takstkode: 220 småhusenhet, helårsbolig for 1-2 familier
Vann/Avløp: Kommunalt vann året rundt. Privat avløp.
Øvrig: Romslig tomt på 1628 kvm med bra beliggenhet. Bra bussforbindelser fra Sikeå til Umeå og Skellefteå, bussavgang hver time i begge retninger. Samtlige busser har ventetid i Sikeå.
Økonomi
Pantebrev: Det finns 2 pantebrev på sammenlagt 200 000 SEK
Pris: 385 000 SEK, akseptert pris.
Vær vennlig å respektere selgerens ønskemål om å reservere tid med megleren for visning.

Øvrig:
Nærområde generelt: Robertsfors er et område i Västerbotten samt sentralområde for Robertsfors kommune, Västerbottens län. Robertsfors ligger nesten midt i mellom
Umeå og Skellefteå. I Robertsfors kommune fins det tre idrettshaller. Til Robertsfors
kommune tilhører nærområdene: Bygdeå, Robertsfors, Ånäset. Småsteder:
Åkullsjön, Djäkneboda, Flarken, Sikeå havn og Brännstan, Sikeå, Överklinten,
Dalkarlså, Ratan Øvrige steder: Bäck, Bäcklund, Hertsånger, Högfors, Rickleå, Sjulsmark, Ytterklinten
Skoler/barneomsorg: I kommunen fins det fem grunnskoler: Tundalsskolan (F-9), Åkullsjöns skola(F-6), Nybyskolan (F-6), Bygdeå skola (F-6), Djäkneboda skola (F-3). Robertsfors kommunes gymnas heter Jenningsskolan. Robertsfors har en vel utbygget virksomhet for barneomsorg for barn i alderen 1 till 12 år. Det finns barnehager, familiedaghjem, fritidshjem og familiesentra.
Natur og fritid: Robertsfors har en 18-hullsgolfbane som ligger vakkert i et gårdsmiljø med en fullservice restaurant i det gamla meieriet. Rickleån som strekker seg gjennom kommunen er den i særklasse mest produktive havsørret elven i Västerbotten.

I Robertsfors kommune fins det tre sport haller. Det fins en svømmehall og bibliotek. Innom kommunen finns belyste skispor som vintertid kan skiløping og sommertid for løping, jogging og spaserturer. Sporene prepareres og underholdes av idrettsforeningene lokalt.

Kultur og underholdning: Robertsfors Teater & Musik arrangerer årlig et flertall teaterforestillinger på kommunens ulike scener. Musikklivet er aktivt, mye takket være en fungerende musikkskole, med korvirksomhet, storband og et antall rockegrupper. Robertsfors kunstforening har ansvaret for et varierende utvalg. individuelle kunstnere/foreninger har mulighet til å leie lokalene for utstillinger.
Butikker og restauranter: To matvarebutikker. Systembolag (vinmonopol). Bensinstasjon. Grill. Bank. Politistasjon. Apotek.

Nordea.

Införd i Uppsalatidningen 2012-02-10.

120202 var jag i kontakt med kontorschefen på Nordea här i Knivsta. Jag är kund både hos Nordea och Swedbank. Jag hade en fundering hur det kunde komma sig att banken tar 3 kr varje gång i avgift om man och när man vill göra ett kontoutdrag. Jag tycker det är ett oskick, dels:

A. Att den alls förekommer. Har aldrig hört på maken! Swedbank håller inte på så. Ica Kniven tar knappast heller 3 kr i avgift för att man vill ha kvittot. Det faller på sin egna orimlighet.
B. Om man nu bestämt för att såhär ska en slipsten dras, blir ju den jättestora frågan: varför kör ni inte med öppna kort och berättar detta för kunden som jag menar är en alldeles högst väsentlig del av ens egna Visakort?

I kontakten med kontorschefen hade, håll i er nu, han noll koll på att detta ens förekom. Han var tvungen att gå och fråga en av sina medarbetare medan jag väntade. Scenariot kommer ju på tal, att då är det väl bara att byta eller stänga igen sitt engagemang i Nordea. Jo, jo, tanken ligger nära tillhands. Fast, svenska språkdräkten bjuder inte mig på något lämpat ord på om man har som högsta maxim och affärsidé att skrämma iväg de kunder man nu har. Det är garanterat fler än jag som tycker att ett sådant tänkesätt inte går ihop?

2 frågor har jag till Nordea här i bygden:
1. Hur väl etablerat är ett beslut om avgift på kontoutdrag då inte ens högst hönset på banken i kommunen ens känner till metodiken?
2. Finns det ett samband på dessa snikna avgifter om 3 kr för löjligt enkla kontoutdrag på det faktum att samma Nordea köper lyxlägenheter och ger sin VD Christian Clausen ett guldkantat pensionsavtal på helt makabra makalösa 98 miljoner kr?

Kunden har alltid rätt, och i detta fallet anser kunden att ni är helt på villovägar när ni håller på såhär.

Jonas Dahlgren
Uppland

Populära Jonas Dahlgren!

Populära Jonas Dahlgren har idag fått hela 4 st. signerade foton hemskickade till sig från näringsminister och centerledare Annie Lööf. The sun is always shining for Jonas Dahlgren. Jag ska ge frugan ett, ett till kretsordf., en vän samt behålla en själv. Om 20 år är det säkert guld värd.

Jonas Dahlgren

Verklighetens man. Verklighetens kämpe.

Snart slut på kontanthanteringen här i Knivsta.

Jag är kund i både Nordea och Swedbank. Jag blev tämligen förbryllad när jag på båda bankerna här i Knivsta, hör att man ska sluta med kontanthanteringen! Nordea på Forsbyv. 2 kommer att sluta med sin kontanthantering 120201 och kommer inte att ersätta detta med någon insättningsautomat. På frågan vad man då ska göra om man vill sätta in pengar och befinner sig i Knivsta, fick jag inget klargörande svar.

Swedbank på Centralvägen 14 kommer att sluta med kontanthanteringen fram till våren, som man uttryckte saken. Vad man menade för datum med fram till våren, fick jag ingen mer vetskap i. Inte heller Swedbank kommer att ersätta sakers tillstånd med en insättningsautomat. Skälet till detta, var liksom för Nordea, att man önskar ett kontantfritt samhälle, av miljöskäl samt säkerhetsmässig aspekt. Man hänvisar mig till Uppsala och Gränby, ifall jag har pengar och ville sätta in på banken. Man tar sig för pannan. När jag tänker på bank, är ju det första man kommer att tänka på är pengar. Nu ska man strypa insättningsmöjlighet för oss gräsrötter, hänvisar en att köra in till Uppsala och motiverar det med, håll i er nu, bla. med att det är en miljömässig aspekt på det hela. Några frågor dyker upp:

1. Hur mycket miljö sparar vi om vi alla i hela kommunen åker in till Uppsala och sätter in våra pengar där? Som jag ser det, bränner man ju bensin på att åka dit tur och retur? Är det bra eller dåligt?
2. Hur kommer det sig att banker, som har sin paradgen i pengar, nu ska sluta med pengahantering? Hur tänkte man där?
3. Både Nordea och Swedbank hänvisar till att man vill ha ett kontantfritt samhälle med internetbank und so weiter. Jo, jo, men hur troligt är att ens gamla moster på respektabla 84 år går och engagerar sig i IT-frågor, kollar upp släktens alla clearingnr., bank och därpå följande e-konto innan hon gör en insättning?
4. Hur många mer än jag ser problemet i att det är svårt att skola om de gamla generationerna och tvinga in dem till något dem inte samtycker med?
5. Ser ni samma risk som jag, alltså att om det blir en massa mankemang att erbjuda julpengar till sina släktingar, ligger alternativet nära till hands att gamla moster struntar i sin goa härliga julklappstradition?

Om nu både Nordea och Swedbank bjuder oss Knivstabor på bygdens hårdaste julklapp, finns dock ett ljus i tunneln för oss traditionalister. Handelsbanken på Apoteksvägen 6 kommer nämligen inte att gå med på dessa fasoner. Där kan man må. – tors. kl. 12-19 + övr. vard. kl. 10-15 sätta in sina julklapps- och födelsedagspengar hur ofta man vill. De har, och det tackar jag för, inga som helst planer på att bojkotta sig själva i sin allra mest förnämliga paradgren, nämligen att hantera pengar. God jul!

Jonas Dahlgren
Alltid saklig. Alltid påläst.

Myt visar sig vara sann!

Det har kommit till min kännedom att om man har ett hus med 5 svensktalande barn samt 5 finsktalande barn och låter dessa 10 leka med varandra en tid, kommer alla 10 att till slut tala svenska.

Vad betyder detta? Jo, att svenskan som ett minoritetsspråk i Finland, kommer att ta över inom en tidsepok i Finland. I dagens läge är det ca. 7 % som talar svenska i Finland. Det kommer alltså att bli mer med tiden. Sanna mina ord. Myt visar sig vara sann.

Jonas Dahlgren (C)
Alltid saklig. Alltid påläst.

Rapport från verklighetens man Jonas Dahlgren.

Det gäller att hålla alla nerver i schack. Se denna länk:

http://www.facebook.com/video/video.php?v=118608698246808

Jonas Dahlgren (C)
Verklighetens man. Verklighetens kämpe.

Stoppa påhoppen!

Ang. påhoppen om Kungen. Dåligheter som sägs ev. ha kunnat kanske ha skett för 20-30 år sedan i och kring Kungen. Ok, om det nu är så angeläget att det finge komma fram, hur kommer det sig att dessa människor tjuvhåller på sin sk. version av sk. verklighet i makalösa 20-30 år och inte får ur sig det tidigare eller framförallt när det var högaktuellt?

Jag vill säga såhär i saken:
1. Kungen bry dig inte och icke om detta. Du är rentvådd i och med ditt uttalande tidigare i veckan.
2. I det fall att du vill lägga igen munnen yttermera på dessa sk. förståsigpåare, säg då såhär: Sundsvall brann 25 juni 1888. Jo, jo, men nu går vi vidare och gaggar inte mer om det där.

/Jonas Dahlgren
Uppland

Införd i Uppsalatidningen 2011-03-11. Jonas Dahlgren publicerar intressanta data:

Min tanke är att både UL och SJ har för intention att styra priset såtillvida att man vill gynna det som miljövänligt är. Ok, då tar vi oss en titt in i verkligheten.

Jag åkte mellan Arlanda och Knivsta och ser då detta: att buss nr. 801 som går på diesel (sämre än tåg som går på el) kapar jag hem för 40 kr/turen. Resan tar förvisso 12 min. längre tid än tåget, men i gengäld kommer jag till Ar som i sin tur är närmare Nya Alsike där jag bor. Tid och avstånd kan man väl säga tar ut varandra. Cykla/gå från Knivsta station till Nya Alsike tar längre tid än att cykla/gå från Ar till Nya Alsike.

Ok, vi kikar vidare. Upptåget går också mellan Arlanda-Knivsta. De vill ha 80 kr för resan och tycker att man ska betala 20 kr till om man inte köper resan ombord. Det är alltså billigare att köpa resan ombord jmf. med SJ (kommer till det nedan) som tar 100 kr bara för att lösa biljetten, också det ombord. Om man bara köper resan kostar det 40 kr med Upptåget, men då kommer man inte förbi spärren på Arlanda (som ägs av A-train). Jag vet inte vad man ska med en sådan uppg. till, för det är väl ingen som åker till Arlanda bara för att titta på rälsen där? Vidare: Upptåget visar lite välvillighet genom att sälja ett 30-dagars-kort för 670 kr, men då tillkommer spärravgiften på 60 kr/gång. Återigen, vad är detta? Ingen åker till Arlanda utan att komma förbi spärren? Om man tänker sig att man åker förbi spärren 30 ggr. både dit och hem (man vill ju bra gärna komma hem), blir siffran 3600 + 670 = 4270 kr. UL har förvisso ett månadskort som är billigare. Om de berättar detta? Nix, de klämmer ur sig det först efter att presentera allt om nämnda 30-dagars-kort. När man själv då inser att 4270 kr är en uppg. som straffar sig själv, blir det en kovändning av samma UL. 670 kr för månadskort? Jo, jo, men i min värld är det en icke-information. Inte lura Jonas Dahlgren. Jag tycker synd om folk som inte följer upp varje meter.

Nu kommer det värsta av allt, storebror pappa staten och SJ. Lova nu mig att inte tappa kaffet i golvet av förvåning. SJ har 3 tåg för sträckan Knivsta-Arlanda, men bara 1 tåg Arlanda-Knivsta. Hur tänkte man där? Om man åker till Arlanda kl. 5.49 från Knivsta vill man ju hyggligt gärna komma tillbaka. Den enda chansen att, om man nu vill propagera för låga koldioxidutsläpp är att vänta till kl. 22.31. Är det bra eller dåligt? Det är nästan så att det säger: Vi vill verkligen inte ha några kunder. Verkligheten fortsätter: om man nu kollar priset säger samma SJ att de vill ha - nu gäller det att hålla i kaffet - de vill ha 163 kr för Arlanda-Knivsta och 1 kr mindre om man åker spegelvänt. Ok, det var ju snällt att bjussa på 1 kr åt andra hållet, för det är sådana viktiga minnen som etsar sig fast när man gör sin budget. Om man nu inte har IT eller köper via automat, gäller ovan vad jag skrev om UL: SJ säljer biljetterna till högre pris ombord, nämligen 100 kr. De vill alltså ha 263 kr för att åka Arlanda-Knivsta. Ni kan glömma att Tim-kortet (Tåg i Mälardalen) skulle ge goodwill. Det är ändå så få avgångar (som Jimmy på SJ sa, som inte vill säga sitt efternamn). Om man säger så ger man inte direkt intryck av att vilja säja resor. Om i så fall är fallet, undrar man vad SJ har att göra på marknaden. Inte bara dyra, utan helt utan fingerspitzgefühl.

Summa summarum: Vem vill betala 40 kr mer för en tågresa med Upptåget Arlanda-Knivsta när buss nr. 801 kör samma sträcka? Eller ännu värre: vem vill betala makalösa 223 kr mer för SJ för en biljett köpt ombord jämfört med bussen på samma sträcka? Tror ni folk väljer det miljövänliga alternativet i sådan sits? Gissa! Hur tänker UL, och framförallt hur tänker SJ? Fattas rätt beslut (i betydelsen sakna)? Eller fattas rätt beslut (i betydelsen bestämma)?

Jonas Dahlgren (C)
Verklighetens man. Verklighetens kämpe.

Sverige dyrast i klassen.

Jonas Dahlgren har uppmärksammat att Sverige är dyrast i besiktningsavseende på slakterier, jmf. med EU. Vissa svenska slakterier betalar tre till fyra gånger minimiavgiften, vilket upprör centerman Jonas Dahlgren.

År 1995 gick Sverige med som fullvärdig medlem i EU. Hela grejen med EU är fri rörlighet av varor och tjänster och att jämna ut regionala likheter. Ett land ska. ex. inte ha ett helt skiftande pris jämfört med ett annat EU-land.

2006 trädde EU:s nya hygienlagstiftning i kraft. Den består av en livsmedelslag förordning nr. 178/2002 samt fyra följdförordningar nämligen nr. 854/2004 och nr. 882/2004 som reglerar de officiella myndigheternas arbete samt förordningarna nr. 852/2004 och nr. 853/2004, vilka beskriver de krav, som samhället ställer på livsmedelsföretagarna.

Kostnaderna för köttkontrollen varierar mycket i EU. Detta medför att det blir olika konkurrensvillkor för slakterier inom Europa. Sverige har de högsta köttbesiktningsavgifterna i EU! Detta kan få stor betydelse för arbetstillfällen i Sverige då stora livsmedelsföretag såsom Swedish Meats, Team Ugglarp och Atria är utlandsägda. Cirka 70 % av svin- och fårslakten samt 60 % av nötslakten sker på utlandsägda slakterier. Minimiavgifter för köttbesiktning och olika offentliga kontroller finns beskrivna i förordning nr. 882/2004. Det finns däremot inget tak för hur mycket en officiell myndighet får ta ut i avgift. I en beaktandesats till förordning nr. 882/2004 står det att myndigheten får ta ut en avgift som täcker myndighetens kostnader för kontrollen. Vissa svenska slakterier betalar tre till fyra gånger minimiavgiften. Frågan måste då ställas: är Livsmedelsverket den minst effektiva myndigheten i Europa eller arbetar dom på ett felaktigt sätt? Detta vill jag hemskt gärna veta.

En stor omstrukturering har skett inom det svenska jordbruket under de senaste åren med nedläggning av många gårdar. Detta har inneburit att endast de mest effektivaste gårdarna är kvar. Slaktdjuren har blivit friskare och besiktningsfynden färre och riskerna för konsument mindre. Ändå höjer Livsmedelsverket besiktningsavgifterna nästan varje år. Vad ska man säga?

Köttkontroll består av två vitt skilda verksamheter nämligen köttbesiktning och kontroll av livsmedelsföretagare. Köttbesiktning består av besiktning av slaktdjur före och efter slakt. Kontroll av epizootiska sjukdomar samt djurskydd hör också hit. Levandedjursbesiktning kan ej ske utan att veterinären också ställer frågorna: är djuren smittade? Har djuren lidit under sin levnad? Hur hanteras djuren?

Nuvarande EU-livsmedelslagstiftning är bitvis vag och det utesluter ej flera alternativa handlingssätt. I definitionerna till förordning nr. 854/2004 står det att de officiella veterinärerna och assistenterna skall utses av den behöriga myndigheten. Det står ej att de skall vara anställda av myndigheten. Där har vi en del pengar som tickar, som jag ser det. För att livsmedelsbranschen skall få betala köttbesiktningsavgifter jämförbara med dem i EU fodras det att Livsmedelsverket ser över sitt arbetssätt och förändrar det till dagens verklighet. Livsmedelsverket måste också våga utnyttja de möjligheter till förändringar som den nya lagstiftningen ger. Jag vill ställa en fråga hur jordbruksministern tycker om sakers tillstånd. Är det bra eller dåligt att Sverige har dyrare besiktningsvillkor jmf. med övriga EU?

Jonas Dahlgren (C)
Fd. slaktare på fd. Swedish meats.

Jonas Dahlgren did it again!

Sådärja! Nu kan man göra ett gott avslut på året. Inalles har det blivit 61 insändare/debattartiklar/reportage på 52 veckor. Det är ett snitt på mer än 1 insändare i veckan. Mest nöjd är jag över debattartikeln med vår riksdagsledamot härifrån länet. Gott nytt år på er alla!

Mvh. Jonas Dahlgren (C).
www.aspergers.nu

Jonas Dahlgren did it again!

Inför årets kommunval knackade jag 100 hushåll. Hur gick det då?, är det en och annan som frågat mig efteråt. Nu ska man väl inte vara alldeles blyg, och följande bör därför noteras:

I just mitt valdistrikt där jag bor kasserade Centern in 82 röster. Vi gick framåt här där jag bor. Det finns ju en iögonfallande slutsats att det bidde 82% framgång för mitt knackade i valet. Den jättestora frågan är: nästa val, då borde jag ju knacka än fler dörrar.

Javisst! Jag lovar eder alla en följetång på målinriktad medveten idog genuin framgång. God jul!

Mvh. Jonas Dahlgren.
När alla andra säger varför, säger jag varför inte?